Käftsmäll 0 kr
Jag har inte tandläkarskräck eller någon vidare sprutskräck (nu för tiden). Efter att ha haft en den enormaste nålen in i min arm så trodde jag inte att något skulle kunna göra ont längre. Men idag var det dags att laga den där nedra tanden och ja låt mig säga att sprutorna inte var några trevliga upplevelser. Djupt ned i tandköttet skulle de och det tog typ tre minuter per spruta. Plus att jag hatar att ligga ned med en massa saker i munnen, man kan inte svälja. Och när jag väl började bli bedövad kändes det som om hela min svaljeffekt bedövats ur funktion. Jätte obehagligt!
Jag har nog faktiskt något som kan liknas vid fobisk-känsla då det kommer till att ligga platt med hela kroppen. På rygg och utan höjd under huvudet. En väldigt obehaglig känsla av att inte kunna svälja eller andas. Och nu kan jag knappt prata och vågar inte äta för då käkar jag väl upp halva tungad. Det känns som om jag har fått en fet käftsmäll och en rejäl fläskläpp på köpet.
Men nu har jag iallafall åtnjutit mitt sista tandläkarbesök för 0 kr. Dags att skaffa tandförsäkring och sluta med godis och läsk....
Igår natt satt jag och John uppe alldeles för länge och såg på nervkittlande spännande Heroesavsnitt (vilket resulterade i att en av oss försov sig. Jag säger inte vem men det var inte jag..). Och i det sista avsnittet för natten fick vi en fin förklaring på våra egna olikheter. För vi är två helt olika människor och det är det som gör oss så bra för varandra tror jag. Vi kompleterar varandra, som det så fint heter.Jag stressar honom lite och han lugnar ned mig.
I tv-serien pratade man om två olika liv man kan välja att leva. Ett meningsfullt liv eller ett lyckligt liv. John lever ett lyckligt liv för han ägnar sig åt att leva totalt i stunden och struntar fullkomligt i att blicka bakåt och framåt i livet. Jag lever ett "meningsfullt"liv som innebär att jag hela tiden tänker fram och tillbaka och har svårt att leva i nuet.
Shit, jag måste sluta se så mycket på tv-serier.....
Snart kommer Jossan. Då ska vi beställa Visum och ta ett viktigt beslut. I vilken stad ska vi fira det Kinesiska nyåret? Shanghai, Sozhou eller Nanjing?
Jag har nog faktiskt något som kan liknas vid fobisk-känsla då det kommer till att ligga platt med hela kroppen. På rygg och utan höjd under huvudet. En väldigt obehaglig känsla av att inte kunna svälja eller andas. Och nu kan jag knappt prata och vågar inte äta för då käkar jag väl upp halva tungad. Det känns som om jag har fått en fet käftsmäll och en rejäl fläskläpp på köpet.
Men nu har jag iallafall åtnjutit mitt sista tandläkarbesök för 0 kr. Dags att skaffa tandförsäkring och sluta med godis och läsk....
Igår natt satt jag och John uppe alldeles för länge och såg på nervkittlande spännande Heroesavsnitt (vilket resulterade i att en av oss försov sig. Jag säger inte vem men det var inte jag..). Och i det sista avsnittet för natten fick vi en fin förklaring på våra egna olikheter. För vi är två helt olika människor och det är det som gör oss så bra för varandra tror jag. Vi kompleterar varandra, som det så fint heter.Jag stressar honom lite och han lugnar ned mig.
I tv-serien pratade man om två olika liv man kan välja att leva. Ett meningsfullt liv eller ett lyckligt liv. John lever ett lyckligt liv för han ägnar sig åt att leva totalt i stunden och struntar fullkomligt i att blicka bakåt och framåt i livet. Jag lever ett "meningsfullt"liv som innebär att jag hela tiden tänker fram och tillbaka och har svårt att leva i nuet.
Shit, jag måste sluta se så mycket på tv-serier.....
Snart kommer Jossan. Då ska vi beställa Visum och ta ett viktigt beslut. I vilken stad ska vi fira det Kinesiska nyåret? Shanghai, Sozhou eller Nanjing?
Kommentarer
Trackback
