Utmaningen att vara tacksam
Jag läste nyss mina vän Saras blogg, saraloov.blogg.se. Och jag blev inspirerad.
Jag klagar över tidiga mornar då jag borde vara glad att jag faktiskt har ett arbete att gå till. Jag klagar iskalla dagar då jag egentligen borde vara glad över att växthuseffekten inte helt och hållet förstört den norrlänska vintern. Jag klagar då jag inte gillar maten då jag borde vara glad att jag ens har mat på bordet. Inte nog med det, jag kan välja och vraka! Jag klagar över att jag inte har råd med saker och ting då jag har sparat ihop pengar till en hel månads resa i Kina.
Det är ofta dessa i-landsproblem tar fokusen från det otroligt lyckliga och tursamma liv jag faktiskt lever. Med undagtag för ett litet helvete som drabbat just mig och som berättigar mig något till självömkan och beklagande. Men jag antar att mer eller mindre smärta är ett pris vi alla får betala.
Min poäng är att vi borde klaga mindre. Jag funderar faktiskt på att skaffa ett sånt där litet lila klagoarmband som mamma har. Målet är att behålla det på samma handled 21 dagar i sträck. Men var gång man klagar måste man byta handled. Alltså målet är 21 helt klagofria dagar!
Jag tänker börja med att anta utmaningen. Enligt Saras blogg kommer den ursprungligen från en annan tjejs blogg, freerida.blogg.se. Så här kommer mina 10 saker som jag är tacksam över:
1. Min familj som jag älskar och som jag vet älskar mig.
2. Mina nära vänner som jag kan kan vända mig till när som helst med vad som helst. Där pågår inget rollspel, alla är välkomna som den hon eller han är.
3. Alla möjligheter och upplevelser som getts mig, som jag tagit och som fyllt mitt liv med spänning och erfarenheter.
4. Att jag har haft turen att växa upp i ett land med yttrande- och tryckfrihet och mänskliga rättigheter.
5. Min kropp och hjärna som fungerar som de ska och ger mig frihet i att röra mig och tänka mig dit jag vill.
6. Att jag är estetiskt lagd. Att jag genom dans, teater och skrivandet tillåter mig gå in i andra roller för en stund.
7. Att jag har en ekonomi som tillåter mig att leva väldigt gott men samtidigt tvingat mig att lära mig tänka efter.
8. Min trygga uppväxt i Umeå och Skellefteå.
9. Att jag fått en utbildning. Lärt mig läsa, skriva och prata även på andra språk.
10. Att jag har valmöjligheter inför framtiden. Resa och studera. Allt är möjligt.
Jag klagar över tidiga mornar då jag borde vara glad att jag faktiskt har ett arbete att gå till. Jag klagar iskalla dagar då jag egentligen borde vara glad över att växthuseffekten inte helt och hållet förstört den norrlänska vintern. Jag klagar då jag inte gillar maten då jag borde vara glad att jag ens har mat på bordet. Inte nog med det, jag kan välja och vraka! Jag klagar över att jag inte har råd med saker och ting då jag har sparat ihop pengar till en hel månads resa i Kina.
Det är ofta dessa i-landsproblem tar fokusen från det otroligt lyckliga och tursamma liv jag faktiskt lever. Med undagtag för ett litet helvete som drabbat just mig och som berättigar mig något till självömkan och beklagande. Men jag antar att mer eller mindre smärta är ett pris vi alla får betala.
Min poäng är att vi borde klaga mindre. Jag funderar faktiskt på att skaffa ett sånt där litet lila klagoarmband som mamma har. Målet är att behålla det på samma handled 21 dagar i sträck. Men var gång man klagar måste man byta handled. Alltså målet är 21 helt klagofria dagar!
Jag tänker börja med att anta utmaningen. Enligt Saras blogg kommer den ursprungligen från en annan tjejs blogg, freerida.blogg.se. Så här kommer mina 10 saker som jag är tacksam över:
1. Min familj som jag älskar och som jag vet älskar mig.
2. Mina nära vänner som jag kan kan vända mig till när som helst med vad som helst. Där pågår inget rollspel, alla är välkomna som den hon eller han är.
3. Alla möjligheter och upplevelser som getts mig, som jag tagit och som fyllt mitt liv med spänning och erfarenheter.
4. Att jag har haft turen att växa upp i ett land med yttrande- och tryckfrihet och mänskliga rättigheter.
5. Min kropp och hjärna som fungerar som de ska och ger mig frihet i att röra mig och tänka mig dit jag vill.
6. Att jag är estetiskt lagd. Att jag genom dans, teater och skrivandet tillåter mig gå in i andra roller för en stund.
7. Att jag har en ekonomi som tillåter mig att leva väldigt gott men samtidigt tvingat mig att lära mig tänka efter.
8. Min trygga uppväxt i Umeå och Skellefteå.
9. Att jag fått en utbildning. Lärt mig läsa, skriva och prata även på andra språk.
10. Att jag har valmöjligheter inför framtiden. Resa och studera. Allt är möjligt.
Kommentarer
Postat av: linn
hanna du är mitt ljus. vad skulle jag vara utan dig?
Du är så mogen och kommer alltid med betänkansvärda argument. Älskar hur du skriver, du använder dig av så fint och flytande språk. perfekt. hinner vi träffas innan resan? Besök gärna min blogg och följ mig i mina jämställdhetsdiskussioner. haha/ Linn
Trackback
